igen: japan jävlar

Det poppar in inbjudningar till olika bröllop så där varannan månad. Fina, färgglada papper. Guld tråd och små pappers blommor. Bröllopsfesten hålls alltid på de finaste hotellen. Något att se fram emot.
Om man hade varit medbjuden... Nu är jag aldrig det. Bara Kiyo. Man tar inte med frun. Till skillnad mot alla andra länder.

Det underliga är att jag aldrig varit på ett bröllop. (och nej, Anna och Magnus bröllop räknas inte, jag va den enda gästen/vittnet/tärna.) Folk runt mig gifter sig inte... det är liksom inget man gör, eller så är de redan gifta sedan länge eller gay.
(En varning till Jacob: Om du skulle gå och gifta dig utan att förvarna mig sådär 3 månader innan (så jag hinner fixa biljett) så TAR DET HUS I HÄLLVETE!! Det ska du veta!!)