I'm losing my å, ä and ö's.
I am virtually dottless.
Jag hade denna bilden på min dator långt innan jag flyttade till japan. Den va liksom en symbol för "crazy japan" som jag då längtade till. Hittade den igen. Nu vet jag vad männen på bilden heter, jag vet varför de serut som de gör och jag vet vad de pysslar med nu. Jag ser denna bilden och det känns helt vardag, hemma. Känns bra.
0 comments:
Post a Comment